Jag fattar verkligen inte, hon har blivit helt bonkers och vissa dagar handlar det bara om att sitta kvar, haha! Hon är så vältränad nu och så stark i sin fysik att de dagar man kan rikta energin till arbete så är hon som en maskin! Man kan be henne om vad som helst och hon bara GÖR det med hur mycket kraft och kvalité som helst (till och med galoppombyten nu!). Men andra dagar när det liksom bubblar över så gäller det bara att hålla i sig. Hon har lärt sig att stegra (då är matte INTE kaxig vill jag lova), hon är rädd för trafik och ballar ur totalt om någon kör förbi oss för fort på vägen, hon har inget tålamod alls, hon bara tävlar med de andra hästarna om vi rider i grupp (ja, även på ridbanan -.-') och bockar och brallar för allt vad hon är värd. Så snabb som hon kan vara nu över fälten trodde jag ALDRIG att hon hade i sig för ett år sedan, haha!
Oftast kan jag skratta åt det, och oftast är jag bara glad att hon är så sprudlande. Men ibland, när jag verkligen inte har någon kontroll, som i trafiken till exempel, då är det mindre nice.

 

I terrängen hoppar hon ALLT, tränar på 2-3* banor och 1* känns lätt = asballt!!!!
I hoppningen skuttar vi runt 120, enstaka hinder på 130 när andan faller på ;)
I dressyren sitter den förvända galoppen, galoppombytena sitter näääästan och är i alla fall på god väg, samlingen i samtliga gångarter är grym och skolorna sitter som berget! Awesome!

När det gäller Nelly är alltså läget rätt grymt!

Hon får mig fortfarande att skratta varje dag, och Superman avgudar henne (förutom när hon är busig med matte, då blir han orolig). Förutom den lilla detaljen att jag inte har kontroll i vissa lägen så är mitt självförtroende oxh förtroende för henne enormt! Vill verkligen ut o tävla nu! Känns som om vi hade kunnat vinna allt, haha!

Ska färsäka fixa en bil med släp ASAP så jag inte längre är beroende av andras skjuts till tävlingar..!