A bit of bit

Det här med bett alltså...
Bett-djungeln är ju lika stor som (om inte ännu större än) sadel-djungeln!
Det verkar i alla fall finnas en handfull bett för varje möjligt ridproblem, och sen gäller det ju att hästen trivs också. Allt från mjukaste silikonbett till rena rävsaxarna petar vi in i hästarnas munnar, och hoppas på det bästa.
 
Varje gång jag börjar tänka på bett får jag lite ont i magen.
Bara hela grejen att vi stoppar in det i hästens mun och sen STYR vi med det, det låter ju helt absurt. Det får mig att önska att Nelly var så snäll att jag kunde rida henne med bara ett rep runt halsen som vissa gör (får man tävla med det tro? Haha!). Det hade varit grymt, och kanske går det med massa träning, men å andra sidan: Jag vill ju inte ha en SÅ lydig häst, jag vill ju ha en buse = jag kommer nog behöva ett bett ändå.
 
Jag har egentligen bara två personliga bett-regler:
1. Alla borde sträva efter att kunna rida sin häst på bara ett vanligt tränsbett, så fin ska kommunikationen vara och det ÄR eftersträvansvärt!
2. Ett bett blir aldrig starkare än handen som håller i tygeln.
 
Nelly fungerar alldeles utmärkt på sitt tränsbett, samma som hon blev inriden med och som jag använder allra mest. Det är det jag alltid kommer rida henne på.
MEN, jag har även ett nova-bett som hon fungerat nästan ännu bättre på ett tag. Dvs, ända tills hon bestämde sig för att bli skogstokig. I nuläget har jag inte mycket att komma med alls när vi rider på novabettet, haha! Så just nu använder vi bara det om vi skrittar ut eller longerar eller har ett joggingpass = mjukispass ;)
Vi har ju då även ett 'monsterbett', aka: livlinan aka nödbromsen. Haha!
Det är ett Kimblewick, som förvisso ska vara det mildaste av alla hävstångsbett, och Nelly fungerar faktiskt himla bra på det, så det känns inte så himla farligt ändå. Har det när vi hoppar och på vissa uteritter. Det är dock liite för smalt, så jag vill införskaffa ett nytt som då även ska vara i mässing för det gillar hon bäst ;)
 
Vad använder ni för bett?
Varför?
Tankar kring det här med bett?
Har ni något bett ni är sugna på att testa?
 
Kimblewick
Nova-bett
Nellys tränsbett
Kimblewicket vi vill ha ;)


Kommentarer
Julia

Detta var SÅ klockrent, håller verkligen med:

"Varje gång jag börjar tänka på bett får jag lite ont i magen.
Bara hela grejen att vi stoppar in det i hästens mun och sen STYR vi med det, det låter ju helt absurt. Det får mig att önska att Nelly var så snäll att jag kunde rida henne med bara ett rep runt halsen som vissa gör (får man tävla med det tro? Haha!). Det hade varit grymt, och kanske går det med massa träning, men å andra sidan: Jag vill ju inte ha en SÅ lydig häst, jag vill ju ha en buse = jag kommer nog behöva ett bett ändå."

Nästan alltid rider jag Melroose på ett tredelat Sprengerbett, men vid galna uteritter/terränghoppning har jag ett flippan-bett, bara i ett annat märke. Sen växlar jag även med att anatomiskt tredelat med fasta ringar, hon funkar även väldigt bra på Nova men hon får tyvärr friktion av det... Så hon är en mycket känslig häst, men kan samtidigt bli väldigt stark, jag vill inte behöva seg-dra flera meter och förstöra munnen, så då rider jsg hellre på flippan-bettet, men det gör jag väldigt väldigt sällan ändå. Jag känner nu att jag har hittat precis de bett som funkar, men helst vill jag byta ut det anatomiska med fasta ringar till ett sprenger med fasta ringar, hihi. Trodde verkligen sprenger var överskattat tills jag prövade på Melroose efter mycket problem med att hitta rätt bett.

Bra inlägg!

Svar: Det låter som om vi har lite samma upplägg, men du har ett flippanbett istället för kimblewicket..! Jag tror Nelly hade funkat bra på flippanbettet (det och kimblewicket har ju typ samma funktion) men är för snål, hahahah x) Sad but true! xx
confessionsofanequestrienne.blogg.se

2014-01-25 @ 22:27:15
URL: http://ohjuliet.blogg.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0